måndag 6 maj 2013

Min plastikresa med Dr Charles Randqvist



Min plastikresa med Dr Randquist började i juni år 2000. Då jobbade han som konsult åt Södertälje sjukhus och jag skulle göra en bukplastik. Jag förstod redan då att Dr Randquist skulle bli något över det vanliga inom plastikoperationer, för när jag vaknade ur narkosen hade Dr Randquist gjort lite mer än bara det han skulle. Bukplastiken han skulle göra vara att justera min hängmage jag fått efter att ha fött tre barn, men när han ändå höll på tog han även bort mitt fula blindtarmsärr. Det är sådan han är vår käre Dr Randquist; han ser helheten och vill personens bästa!
Jag är idag evigt tacksam för att Södertälje sjukhus hade honom som konsult den gången, för det gjorde mitt val av plastikkirurg enkelt år 2010 när jag skulle fortsätta denna underbara resa med Dr Randquist.

År 2010 funderade jag på att göra något åt mina stora bröst, som utgjorde ett problem vid motion och skapade dålig självkänsla. Jag hittade mina journalanteckningar från år 2000, letade på Internet efter Dr Charles Randquist och upptäckte att han hade en egen klinik; Victoriakliniken!

Konsultation

Det blev ett kärt återseende när konsultationsdagen kom! Jag berättade att jag ville göra en bröstförminskning och som den "konstnär" Dr Randquist är började han skapa i sitt huvud. Han berättade om hur ett bröstförminskningsingrepp går till och för- och nackdelar med att "bara" göra det. Konsultationen är en viktig del av hela proceduren, eftersom det är din kropp och du vill veta hur ingreppet ska påverka dig! Många frågor kommer upp och ingen fråga är för dum för att ställa! För mig var åter igen helhetsbilden av resultatet viktigt och det gjorde att jag bestämde mig för att göra "lite mer" när jag ändå låg nersövd. Bröstförminskningen utökades och blev även fettsugning av mage och justering av den bukplastiken jag gjorde år 2000. Helhetsbilden var täckt och när Dr Randquist ändå höll på bjöd han på en fettsugning av haka/hals.
"När vill du göra det?" frågade Dr Randquist. "När kan du göra det?" frågade jag. Jag ville göra operationen så snart som möjligt, då det måste passa att ta ledig från jobbet också! "Det är min klinik, så säg när du vill göra det, så ordnar jag det!" Fantastiskt med en egen plastikkirurg. Sagt och gjort! Dr Randquist stuvade om i sitt schema och tre veckor senare blev operationen inbokad.
En fantastisk sköterska tog hand om mig efter konsultationen. Hon berättade hur det skulle gå till på operationsdagen och allt man kan tänka sig behöva veta kring det hela.
Med en fin mapp i min hand gick jag sedan hem med tid för operationsdag och tvättsvampar. Lite pirrig blev jag över operationen och det jag bestämt mig för att göra, men mest pirrig över hur mycket pengar det skulle kosta. Kunde jag verkligen lägga så mycket pengar på mig själv? Var jag egoistisk? Skulle det vara värt det? Dessutom började tankarna kring hela operationen ta fart, när jag väl satte mig i bilen och körde hemåt. Hur ont skulle det göra? Det skulle bli som de jag hade sett på plastikprogram på tv, som hade inlindade kroppsdelar och inte kunde röra sig! Ajajaj! Gjorde jag rätt?
Det bästa då var att jag i lugn och ro kunde åka hem och diskutera detta med min man. Operationstiden var inbokad, men det var en preliminär tid! Så skönt att ha en tid inbokad, men att ändå i lugn och ro kunna ta sig en funderare på vad detta skulle innebära för mig och min kropp, men även för familjens ekonomi!
Med en väldigt supportrande man bekräftade jag min operationstid genom att betala och sedan var det bara att vänta in operationsdagen! Spännande!! Det var som att invänta julafton och med allt vad det innebär av pirrighet!

Väntan

Veckorna innan operationen läste jag papperna jag fått med vid konsultationen flera gånger. Det stod allt man behövde veta inför själva ingreppet. Allt från vad du skulle tänka på när det gällde rökning och alkohol (blev inget problem för mig, då jag varken röker eller dricker alkohol) till vad du skulle äta och inte. Hur du kunde känna dig dagarna efter! Praktiska saker som att inte köra bil 48 timmar efter operation, låt någon hämta dig istället! Hur ditt humör kunde påverkas i form av nedstämdhet! Ja, alla sådana frågor som dyker upp i väntan på operation! Välinformerad blev jag!
Kvällen innan operation ringde narkosläkaren. Han presenterade sig och frågade hur jag mådde och om jag hade några frågor. Han berättade allt om narkosen, frågade om det var något jag inte tålde (jag är allergisk mot penicillin) och det kändes tryggt!

Hygien

Hygienen före och efter operation är superviktig! Tvättsvamparna, jag berättade om att jag fick med mig redan vid konsultationen, användes kvällen innan och på operationsdagens morgon! Rena sängkläder att sova i natten innan och nytvättade kläder! Så ren har jag nog aldrig känt mig! Det jag saknade var att få applicera lite hudlotion, men det får man inte, renlighet före allt annat! Det jag tänkte var "ska man vara fin får man lida pin" och det stämmer! Lite torrhet stod jag ut med!


Operationsdagen

Min man skjutsade mig till Victoriakliniken, där jag skulle infinna mig klockan 07.00. Jag sa hejdå till min man och togs väl om hand av en sköterska på kliniken. Hon visade in mig på ett rum och där fick jag byta om. När jag kom in i rummet var det som att komma in på ett spa! Ljusa, moderna rum, med utsikt mot vattnet! Ett tänt ljus och hudprodukter, precis som på ett spa! På sängen låg det en vit badrock, som bytte om till, vita strumpor, en hårsnodd och på mig fick jag ett par vita tofflor också!
Med ett leende på läpparna och med en harmoni i kroppen följde jag med sköterskan till ytterligare ett rum. En stor sal med många sängar, som separerades med skynken! Att vara privat och ostörd är en fin egenskap som Victoriakliniken är experter på! Du väljer själv om du vill ha kontakt med andra eller bara vara för dig själv!
I den stora salen fick jag vänta på min operation tillsammans med sex andra tjejer. Dessa tjejer skulle göra bröstförstoringar, så jag var den enda som skulle göra bröstförminskning!
Vi fick alla gå in till ett enskilt rum, en och en, och träffa Dr Randquist innan operationerna började. Där mätte han mig och tog ett förekort och undrade om jag hade några frågor!
Tillbaka i sängen upptäckte jag den härliga utsikten genom fönstret och solen som började gå upp i horisonten! Det kändes inte som jag skulle opereras, det kändes som att vänta på en skön och härlig massage på ett spa!
Tjejerna omkring mig började småprata lite om sina ingrepp de skulle göra och alla vara lite nyfikna på om någon hade gjort något sådant här förut. Vi fick en fin kontakt och det är alltid lika roligt att lära känna nya människor! Spänningen låg i luften, vi pratade lite och så var det dags för första tjejen att gå in till operation. Ja, det stämmer faktiskt! Man tar sin lilla droppåse och går in till operationsrummet. På vägen får man på sig en fin operationsmössa och så är man jättefin redan innan operationen börjat!
Förväntningarna låg i luften när en efter en opererades och kom utrullandes i sängen, för att vakna till efter narkosen! Man ville höra hur de mådde och hur det kändes efter ingreppet! Jag var sist in att opereras, så jag hann se och höra att alla mådde väldigt olika efter en operation och efter att ha varit nedsövda.
Dropp, lugnade och smärtstillande tabletter, sedan var det dags även för mig! Operationssalarna ligger i två torn med fantastisk sjöutsikt! Vilken arbetsmiljö, tänkte jag när jag tog klivet in i operationssalen! Jag fick lägga mig på operationsbordet under tiden som sköterskor och narkosläkaren småpratade med mig! Vi pratade om allt mellan himmel och jord och det gjorde att man kunde slappna av och försvinna bort i narkosens underbara land!
Sov gott, var det sista jag hörde innan jag vaknade upp några timmar senare.
Jag mådde illa och tyckte inte det var speciellt kul att vakna till!
De satte mig i en rullstol och körde mig till mitt enkelrum, där jag "checkat in" på morgonen! Allt var som ett töcken och kroppen kändes mörbultad!
Det tog bara ett kort tag efter det att jag anlänt till mitt rum, som jag kvicknade till. Jag kunde gå upp och se mig själv i spegeln och det var inte en vacker syn! Efter att ha legat på operationsbordet i fyra timmar, kan man väl inte räkna med något annat heller.
Jag hörde prat utifrån korridoren, öppnade dörren och till min förvåning såg jag sex stycken tjejer stå uppradade framför en stor spegel och visa varandra sina bröst! Vilken rolig syn! Sex nyopererade bröstförstoringar och så jag som såg ut som en mumie med allt bandage!


Dagarna efter

Morgonen efter vaknade jag och var inte lika lättrörlig! Svullnaden hade lätt börjat komma och jag kände mig stel som en pinne.
En sköterska kom in i rummet och frågade om jag ville ha frukost och efter en dag med mest dropp, smakade det bra! En underbar frukostbricka med yoghurt, ostsmörgås med grönsaker, juice, kaffe serverades och dessutom träffade solens strålar från fönstret min säng! Vilken morgon!
Morgonen fortsatte med att jag skulle få på mig en kroppstrumpa! Två sköterskor hjälpte mig på med den tajta trikån. Kroppsstrumpan hjälpte till att hålla allt på plats och den hjälpte mig dessutom att göra förhastade rörelser!
Jag hade med mig sköna och stora kläder, som var lätta att sätta på sig, över kroppsstrumpan!
Jag fick restriktioner muntligt och skriftligt om hur jag skulle ta värktabletterna och antibiotikan och kände mig redo för hemresan!
Utanför stod min man och väntade på mig och sedan bar det av hemåt.
Dagarna som följde svullnade jag ganska rejält, men jag försökte röra på mig så gott det gick! Jag gick upp och ner för vår trappa inne, eftersom jag blivit informerad om vikten av att röra sig och inte bara ligga stilla. Jag tog en stilla promenad på ett par hundra meter med min man någon dag efter hemkomst och utökade den promenaden successivt.

Smärtan

Smärtan var överkomlig. Jag trodde jag skulle ha mer ont än jag hade. Svullnaden och stelheten gjorde att jag kände mig otymplig! Kroppsstrumpan vande jag mig med och när jag väl tog av den kändes det som om något saknades.


Återbesök

Återbesök var jag på efter en vecka, tre veckor och sedan sex månader. Uppföljningen är lika viktig som själva ingreppet.

Personalen

Fantastisk personal! De lyssnar, stöttar, förklarar och finns där för en under hela processen!
Dagarna efter operationen ringde de och hörde efter hur det var och om man hade några frågor. Underbart!

Mersmak

Den fantastiska upplevelsen jag hade på Victoriakliniken gjorde att jag fick mersmak. Jag har efter år 2010 gjort fler ingrepp och varit lika nöjd varje gång!
På ett återbesök var det en tjej i väntrummet som sa till en annan tjej "Det här var första gången jag gjorde ett ingrepp här på Victoriakliniken. Vad ska jag nu hitta på att göra, för man vill ju tillbaka hit, det är ju så trevligt här!"
Jag log, för det är precis så jag känner varje gång jag varit här!
När man stiger in i entrén, blir emottagen med sådan värme och med lukt av äppelblom och harmoni vill man helt enkelt tillbaka!
Hemma har jag likadana ljus som på Victoriakliniken, den lukten betyder livskvalité och harmoni för mig! Det gör att jag kan drömma mig bort och ha kvar känslan av lycka varje dag!

/M.